Einar Marklund
Trots oroande rapporter om risk för rikligt med nederbörd samlades ett drygt 20-tal personer från Mellansverige på Salbohedsgården för att lära sig mer om floraväkteriet. Sju personer från länet deltog. Margareta Edqvist från Svenska Botaniska Föreningen (SBF) höll i trådarna. SBF har ansvaret för att samordna verksamheten.
Under förmiddagen gick Margareta igenom bakgrunden till väkteriet, den nya rödlistan och handledningen som SBF tagit fram. Vi fick också veta att verksamheten skiljer sig avsevärt från län till län. Förutom de i rödlistan hotade arterna finns möjlighet att på länsnivå komplettera med såväl ”nära hotade” som regionalt viktiga arter. I grunden bygger floraväkteriet på ideell verksamhet men vissa medel finns att få från SBF. Hittills har väkteriet varit inriktat på kärlväxter. Möjligheterna att ta med några viktiga och lättidentifierbara kryptogamer diskuteras för närvarande.
Efter lunch var det dags att ge sig ut i markerna. Dagens mål var bestånd av mosippor och ryl som fanns alldeles i närheten av Salbohedsgården. Vädergudarna var oss nådiga och exkursionsvädret blev förträffligt. Kjell Eklund ledde oss till de båda floraväktararterna. På bred front genomströvades skidbacken på åsen i Salbohed för att räkna mosipporna i den klassiska och av ortsborna omhuldade förekomsten. Många stora fina grupper påträffades men föryngringen var dålig. Diskussioner uppstod om det var plantor eller stänglar som skulle räknas och jag tror att diskussionen utmynnade i att enda realistiska sättet att räkna på en lokal som denna med kompakta plantgrupper var att räkna blomstänglar. Att utskilja plantor var alltför svårt och tidsödande. En ny dellokal upptäcktes också.
Rylen fanns i ett vidsträckt bestånd på västra sidan av vägen längs åsen. Beståndet håller på att hämta sig efter en tidigare terrängkörningsmassaker men är lite hotat av inträngande gran.
En snabb visit i Sala hanns också med för att se och räkna mosippor i en annan typ av miljö, kalktallskog på hällmark. Här fanns viss föryngring. Förutom mosippor fanns såväl knoppande hällebräckor som knoppande majvivor och en del andra trevliga kalkväxter att beskåda.
Avslutningsvis fick deltagarna trots krånglande internetuppkoppling en visning av hur rapporteringen i Artportalens floraväktardel fungerar.
Stort tack till Margareta som arrangerade denna mycket givande dag!