Inventering av mistel i Västmanlands län

Bengt Stridh

Bertil Walldén publicerade en karta över mistelns utbredning i Västeråstrakten omkring 1952. Den fanns då huvudsakligen på Mälaröarna, på Tidölandet, runt Asköfjärden och Fullerö. I Västerås stad angavs bara ett dussintal förekomster varav de flesta rörde enstaka mistlar. Idag finns mistel på många platser i Västerås stad och det finns därför skäl att tro att misteln idag är vanligare än för 60 år sedan.

Vintern 2009-2010 påbörjade förening en inventering av mistel i länet, för att få en uppfattning om hur mistelns utbredning förändrats under de senaste 60 åren. Uppgifterna läggs in Artportalen och där går det att ta fram listor och kartor över de fynd som är gjorda av mistel i länet. Genom att klicka på följande länk kan du se de 500 senaste observationerna som är inlagda i Artportalen från Västmanlands län: Karta mistel i Västmanlands län.

Mistel är fridlyst i Sverige.

Rapportera mistel
Vi behöver din hjälp för inventeringen! Lägg gärna in dina uppgifter i Artportalen. Här är några tips för att underlätta jämförelser med Walldéns uppgifter, som möjliggör statistikberäkningar med hjälp av Excelfunktioner.

  1. Räkna antalet träd med mistlar. Skriv in antalet i kolumn D ”Antal substrat” i Artportalens rapportmall.
  2. Räkna antalet mistlar. För in antalet i kolumn B ”Antal”. Välj buskar i kolumn C ”Enhet”.
  3. Ange trädslag. Kolumn T med ”Trädslag – lista” är otillräcklig eftersom många trädslag saknas i listan. Använd istället fritextkolumn U ”Trädslag – text”. Skriv in det latinska namnet där, utan avslutande punkt. Skriv gärna ”Obestämt trädslag” i kolumn T om du inte vet trädslaget, då blir det möjlig att göra en automatiskt sortering även av dessa observationer.

Återbesök under växtsäsongen kan så småningom reda ut en del frågetecken och då kan man gå in och ändra i Artportalen. Inte heller sommartid är det för övrigt helt lätt med vissa släkten, så det kan vara nödvändigt att ta belägg av vissa träd.

  1. Om det finns olika trädarter på en lokal bör du läsa in de olika trädslagen som olika observationer i Artportalen.
  2. Ta nya koordinater så ofta du orkar där det finns många träd med mistlar. Anders Svensson har berättat att han i Stockholmstrakten tar en koordinat för varje träd. Det gör sammanställningen av antalet träd av olika trädslag lätt. Jag har inte orkat vara så noggrann, i snitt har jag 2,0 träd per observation i Artportalen.
  3. Om du besöker en lokal där mistel har funnits men du inte hittar någon mistel går detta att läsa in i Artportalen också. Sätt då ett kryss i kolumn V ”Ej återfunnen”. Sådana uppgifter är väl så intressanta som där du funnit mistlar!
Om du inte använder Artportalen är ett alternativ att rapportera mistel till BFV här.

Mistel i apel
Mistel i apel. Foto Bengt Stridh.

Utbredningskarta
Mistelns utbredning i Västeråstrakten omkring 1952. (pdf-fil, 1,2 MB).

Litteratur
Bertil Walldén. Misteln vid dess nordgräns. Svensk Botanisk Tidskrift Bd 55, H.3, 1961, s. 427-549. Ladda ner utdrag: Karta, trädval, lokaler och sammanfattning (pdf-fil, 11 sidor).

Mistel i Kungsör. Inventeringen gjord av Fältbiologerna under första halvan av 1980-talet. Karta (1,5 Mb) tillhandahållen av Björn Salomon.

Thomas Skoglund. Förekomsten av mistel Viscum album i Askövikens naturreservat 1986 (pdf-fil, 3 sidor).

Erika Persson och Andreas Svärdhagen. Mistelinventering i Västmanlands län december 1994. Länsstyrelsen i Västmanlands län, rapport inom regional miljöövervakning, opublicerad (pdf-fil, 8 sidor).

Mistel. Den virtuella floran. Där finns även en utbredningskarta för Skandinavien.

Mistel. Wikipedia.

Försäljning av mistel och lummer. Länsstyrelsen i Västmanlands län.

The Mistletoe Pages. Från England.

The Mistletoe Center. Från USA, med tusentals litteraturreferenser.

Naturvårdsverket. Åtgärdsprogram för skalbaggar på skogslind. Rapport 5552. April 2006.

Klaus Hellrigl. Untersuchungen über Insekten der Misteln in Südtirol (Viscum album: Loranthaceae), pfd-fil 26 sidor.

Natur och Trädgård. Odla mistel i trädgården. 2009.

De har ett liv tillsammans. Sveriges Natur 5-2010. Om dubbeltrast och mistel.